Onsdagen den 26 september

Det går en dag i taget.....
6347 personer är fortfarande rapporterade som saknade.
Och dom verkar inte ha hittat så många fler kroppar eller rättare sagt kroppsdelar..
Dom flesta måste väl ha brunnit upp i den otroliga hetta som det måste ha varit.
Arbetet nere i katastrofområdet kallas fortfarande för räddningsarbete...
Trots det så är detta dagen när anhöriga till offren i katastrofen nu får träffa advokater för att få offren dödsförklarade.
För att inte alla ska komma samtidigt till dom hundratals advokater som ska jobba med detta så har dom någon slags bokstavsordning som dom gå efter.
Fortfarande finns det anhöriga som hoppas på ett mirakel och att deras anhöriga ska hittas levande under allt bråte....
Endast dom som vill ska komma för dödsförklaringen.
Enligt nyheterna som jag i dag haft på och lyssnat på i bakrunden sedan jag vaknade så står folk i kö för att få detta gjort.....

Som jag skrivit tidigare så är det kaos i trafiken här.
Alla de tunnlar och broar in till Manhattan som är öppna har check-kontroller och kollar alla lastbilar för misstänkta kemiska vapen och liknande vilket orsakar otroliga trafikstockningar.
Dom är också rädda för att en lastbil med sprängmedel kan orsaka ytterliggare en katastof genom att spränga en bro eller tunnel.
Därför har det nu bestämts att från och med i morgon så får inga personbilar utan andra passagerare i bilen köra in på manhattan  söder om 66 gatan.
M.a.o, samåker man inte så får man vända och köra tillbaka..
Hur detta ska fungera vet väl ingen ännu men morgondagen är ett prov för att se om det är möjligt att få trafiken att fungera bättre.

Överhuvudtaget så är det väl inget som funkar särskilt bra här på Manhattan nu.
Turisterna har ju försvunnit. Vare sig utländska eller inhemska turister kommer hit.
Det går dåligt för hotellen, restaurangerna, teatrarna, butikerna osv osv......

Det brinner fortfarande i luftfickor under allt bråte i katastrofområdet.
Då och då kommer röklukten in till vår lägenhet.
Dom har gjort många prover på luften för att se om det finns farliga bakterier men dom säger att det är okey....

Folk har handlat gasmasker för massor av pengar för att skydda sig mot kemiska och biologiska vapen....
Men, vad hjälper det. Man kan ju inte gå runt med gasmask 24 timmar om dygnet...
Man vet ju inte när eller om man redan har blivit utsatt.
Dom har beställt vaccin mot smittkoppor. Nu finns ju inte mer vaccin i landet än för sju miljoner personer. Dom beräknar dock inte ha vaccin för alla amerikaner förren år 2004.....

Vad ska man säga, vad ska man göra?

Jag försöker verkligen att återgå till rutiner jag hade innan den 11 september men det är inte så lätt.
I går satte jag inte ens på TVn förren på kvällen. Jag har lånat nya kassettböcker att lyssna på när jag arbetar.
Men, det är fortfarande svårt att koncentrera sig när man inte riktigt vet vad som händer...
Tänk om man missar några nyheter om att man ska bli evakuerad eller något sådant...
Som sagt, det går en dag i taget och jag gör så gott jag kan.

Tillbaka till klippboken      Föregående inslag      Nästa inslag