Fredagen den 28 september

Vaknade ovanligt tidigt och fick faktiskt en hel del jobb gjort på förmiddagen. Satte på TVn vid tiotiden för att kolla lokalnyheterna. Borgmästaren är där i direktsändning varje morgon och rapporterar vad som hänt och vilka regler som gäller för tillfället....
306 kroppar är hittade nu.
Det är många som inte kommer att ha någon kropp att begrava och det får mig att tänka på Estonia som sjönk och hur jobbigt familjerna tyckte det var att inte ha en gravplats att gå till.......

Förut har dom beräknat att det kommer att ta sex månader att bara "städa upp" i katastrofområdet, nu har dom ändrat det till mellan nio månader till ett år.
Tydligen är det fortfarande en miljon ton stål,cement och bråte som måste forslas bort.
Just nu forslar dom bort allt till Staten Island med lastbilar där dom ännu en gång går igenom allt för att hitta kroppsdelar eller dom svarta lådorna från flygplanen....

I morgon ska vi gå på bröllop igen.
Det är en kusin till Bob som ska gifta sig. Jag har aldrig träffat vare sig henne eller sin blivande man och Bob har inte träffat denna kusin sedan tonåren.....
Helt omöjligt att köpa någon bröllopspresent till folk man inte känner. Därför har vi bestämt att ge dom pengar i stället......
Jag hade absolut inget att ta på mig till detta bröllop.
Det har blivit lite svalare temperatur nu och den ljusblå sommar-dräkten som jag hade på mig på förra veckans bröllop passar inte längre med årstiden....
Min ljusblå dräkt var för övrigt mina egna bröllopskläder och det var ju drygt ett par år sedan....
Jag har helt enkelt inga finkläder för jag använder dom ju så sällan...
Så, därför hade jag bestämt mig för att i dag på eftermiddagen gå ut och handla någonting.
Jag styrde stegen mot H&M i hörnet av Broadway och Prince Street som inte ligger så långt ifrån där jag bor. Inne i provhytten hör jag hur det ringer i en telefon. Tjejen som jobbar vid provhytterna svarar och jag hör av samtalet vad som är på gång. Det var någon som ringde från H&M på 34 gatan och berättade att hela området runt Empire State building på 34 gatan nu blev utrymt för det var bombhotat igen.
Visst var det obehagligt att höra men jag fortsatte dock lungt att prova mina kläder.
Det har varit så många falska bombhot nuförtiden att man inte orkar bry sig längre......
Jag hittade en fin lila kjol och tröja som jag köpte men fortsatte att leta i fler affärer....
I en annan affär hittade jag en jättefin plommonfärgad sidenblus på rea som var perfekt till bröllopet tillsammans med min svarta kjol.

Jag hade då gått rätt långt ner på Broadway och i stället för att gå hem så kände jag mig dragen till att gå så långt ner på Manhattan jag kunde innan jag blev stoppad vid någon kontroll.
Söder om Canal Street är det en poliskontroll men bara för bilar. Fotgängare och cyklister får fortsätta ner.
Jag fortsatte neråt på Broadway och ju längre ner jag gick ju mer spår såg man....
Trots att det var en bra bit från vart den hände så var mycket av cementdammet fortfarande kvar på butiksfönster, kontor och bostadshus.
Varje tvärgata västerut var avspärrad och vaktad av poliser och militärer.
Cykeltaxi har blivit populärt här nere. Stora trehjulingar med ett bekvämt säte för två passagerare.
Dom har ju funnits här förut men dom har ju aldrig varit särskilt populära...
Men det är klart, när biltrafik inte är tillåten så....
Jag vet egentligen inte vilken tvärgatagata jag var på när jag tog bilden här nedanför men det var hur långt ner man fick gå....
Så mycket mer begrepp än vad man fått på TVn om omfattningen av hela katastrofområdet fick jag ju inte tyvärr genom att se västerut på en tvärgata men  att bara se skalet efter ett av tornen var dock tillräckligt skrämmande.

skal.jpg (46849 bytes)

empire.jpg (58694 bytes)

Och det var med glädje jag såg att Emire State building fortfarnade stog kvar på hemvägen.

Tillbaka till Klippboken    Föregående inslag    Nästa inslag