Fredagen den 22 augusti.

I går kväll gick Bob, min man och la sig ganska tidigt. Själv stannade jag uppe för att titta lite mer på TV-n innan det var läggdags.
Satt där i godan ro med ögonen på TVrutan då jag i ena hörnet av mitt högra öga såg något mörkt  röra sig längs golvlisten.
Jag visste på en gång vad det var. Hoppades att jag sett i syne men tyvärr.............

bug1.jpg (3112 bytes)

bug2.jpg (3202 bytes)

En jättelik kackerlacka eller så kallad waterbug hade invaderat vår lägenhet!!!!!!!
Jag blev genast helt kallsvettig. Tusen tankar gick genom mitt huvud. Jag måste döda den eller åtminstone fånga den men hur då?
Mina erfarenheter av dessa otäcka kryp är att jag aldrig lyckats förmå mig att helt enkelt bara trampa på dom eller ta något föremål att krossa dom med. Jag har alltid haft hjälp av någon annan för att utföra detta hemska dåd. Jag har dock dödat några stycken på 80-talet men då hade jag och min rumskamrat sprayflaskor med insektsgift strategiskt utplacerade i lägenheten som fungerade alldeles utmärkt. Man sprejade på odjuret ända tills den dog. Kunde gå åt halva flaskan och man blev själv lite snurrig men man slapp att höra ett krasande ljud som inte går att komma ifrån om man vill krossa den.

Nu satt jag dock där fortfarande och funderade med blicken skärpt för att följa odjurets väg. Ville för allt i världen inte tappa kontrollen över vart den befann sig.
Tog sats, sprang ut i köket för att hämta en skål.
Min tanke var att slänga skålen över den så den inte kunde ta sig någonstans. Lägga ett par tjocka böcker ovanpå för att vara riktigt säker och låta Bob ta hand om den nästa morgon.

Under de få sekunder jag var borta hade den försvunnit. Vart hade den tagit vägen?
Inte en chans att jag skulle låta den ca 6 centimeters långa kackerlackan få bo hos oss.
Sakta drog jag fram soffan där jag hade sett den sist. Av misstag råkade jag komma åt en av Fidellas leksak som pep ljudligt och nästan gav mig en hjärtattack.
Den var inte där...... Jag stängde av ljudet på Tv-n och bara lyssnade. Stor som den var så borde man väl höra den? Jodå, jag hörde ett krafsande och följde ljudet.
Men, till min stora förskräckelse så var den inte längre på golvet. Den kravlade sig uppför väggen med hjälp av en elsladd. Nu kunde jag ju inte följa min plan och slänga skålen över den!!!!!!

Paniken tog över och jag sprang in i sovrummet. Bob, hjälp, det är en vattenbagge i vardagsrummet!!!!!!

Min hjälte, Bob, vaknade och föjde med mig ut i vardagsrummet. Tillsammans lyckades vi lokalisera odjuret igen och Bob modig som han är tog en av sina skor och krossade den!!!!!!!
Nedspolad i toaletten kändes det bättre. Det tog dock ett bra tag för mig att lugna ner mig såpass att jag kunde lägga mig och sova...........

 

I dag fyller Fidella 4 månader.
Här nedan är några bilder från i söndags då vi hade utflykt till Central Park.

fidella1.jpg (67985 bytes)

fidella2.jpg (73371 bytes)

hast.jpg (61332 bytes)

Både hon och vi hade en jätteskön och rolig dag. Fidella älskar att springa runt och riva i gräs och hästarna var väldigt intressanta.

iskaffe.jpg (60129 bytes)

En av mina höjdpunkter den dagen var att beställa en iskaffe med mjölk. Hade inte druckit kaffe sedan innan strömavbrottet. Fanns nämligen ingen färsk mjölk att få tag på i affärerna runt där vi bor.

Tillbaka till fotodagboken      Föregående inslag     Nästa inslag